Bebiströjan/Det växande barnet/Barnets språkutveckling

Barnets språkutveckling

Man brukar säga att redan i mammas mage så brukar föräldrarna och barnet (eller barnen) att prata med varandra. Ibland kan det tyckas att barnet svarar på en förälders kommentar genom att sparka eller putta lite med foten, varpå föräldern oftast replikerar med entusiasm och glädje.

Språket innan barnets första ord

Även om bebisen inte kan prata, så har hen ändå ett väldigt rikt språk. Med språk menar man då det så kallade känslospråket som byggs upp av gester, blickar och ansiktsuttryck. Detta språk växer framför allt fram i de kontakter som barnet har med sina föräldrar, men även i kontakter med andra barn och andra vuxna. I denna kontakt är det inte direkt de ord som används som fångar bebisens uppmärksamhet, utan snarare tonläge och uttryck, mimik och blick samt förmedling i form av värme eller kyla.

Så småningom växer dock ordet, och senare språket, fram hos det lilla barnet. Vilket sedan används som verktyg för att kunna göra sig förstådd och förstå andra. Det karaktäristiska jollrandet hos bebisen byts ut mot ljud och bokstäver, och senare ord och meningar.

Språket runt 1 års ålder

När barnet är 1 år brukar det första ordet ofta dyka upp, ofta är det en upprepande konsonant (som exempelvis ppppp eller mmmmm) som blir till ett fullt ord. Inte helt ovanligt att det första ordet är pppppp...pappa eller mmmmmm...mamma. Det är troligtvis inte för inte som just pappa och mamma har en betoning som är väldigt lika varandra de flesta språk!

Under denna period kan man med fördel börja titta i pekböcker med djur och tillsammans med barnet härma hur de låter. Likaså älskar de små barnen upprepningar, så man kan gärna repetera ramsor, rim och bekanta sånger om och om igen. Ofta kan olika betydelser eller tonfall leda till att barnet tycker att det är fantastiskt roligt, och börjar gapskratta - och sedan önskar att höra eller se samma sak flera gånger om.

Under denna period börjar barnet även förstå mer och mer av det som sägs, och samlar på sig ord i en rasande takt. Sedan när man minst anar det kan orden explodera ut från barnet, många föräldrar beskriver det som att man inte alls var förberedd på att barnet kunde säga så många ord "bara så där".

Språket runt 2-3 års ålder

När barnet kommer upp i tvåårsåldern brukar hen kunna sätta ihop flera ord och bilda kortare meningar, exempelvis "mamma kom", "pappa titta" eller "sitta där". Ofta förstärks dessa korta meningar av ett tydligt kroppsspråk, med till exempel pekande händer, viftande armar eller ett skakande eller nickande huvud.

I denna ålder börjar barn också förstå både ordet och innebörden av ordet "nej", och vill även gärna använda det själv. Barn tycker även att det kan vara intressant att veta vad som händer om man fortsätter med någonting fastän föräldern har yttrat ordet "nej", detta är en del av det experimenterande som sakta men säkert bygger upp en människa i form av att lära sig gränser och vad som är social acceptabelt.

När barnet börjar närma sig eller passera treårsstrecket är det också vanligt att hen börjar böja ord och prova olika former. Ibland kan det vara väldigt roligt att lyssna på små barn som försöker hitta på t.ex. pluralformer till ord de bara kan bestämd form för. Här är det även viktigt att att vara uppmuntrande och att låta barnet ha fantasi och inte tillrättavisa för mycket. Det är viktigt för barnets självförtroende och att våga uttrycka sig.

Här är det även viktigt att komma ihåg att det finns stora olikheter mellan barn, och att alla utvecklas i olika tempo och takt. Vissa barn tycker t.ex. om att härma och upprepa vad andra säger, medan andra inte alls är intresserade av detta. Det är viktigt att inte stressa upp sig och börja jämföra sitt barn med andra, istället bör man njuta av den unika process som utspelas framför ens ögon (och öron).

Språket runt 4-5 års ålder

När barnet börjar bli så stort som fyra-fem år har barnet i stort sett ett färdigt språk, även om vissa ljud kan vara svåra att uttala och vissa former av ord kan vara kluriga. Samtidigt har barn i denna åldern en oerhörd fantasi, och känner sig ofta som att de är i världens mitt. Detta leder ofta till fantastiska och vidlyftiga berättelser och spännande historier om vad som kan ha hänt på förskolan eller hemma under helgen.

Barn i denna ålder har ett stort behov av att få vara i centrum och att andra lyssnar och begeistras av dess historier, som barnet ofta inte ens själv vet hur det slutar - utan berättelser hittas ofta på on the go med hjälp av barnets spirande fantasi.

Ett yngre och ett äldre barn som pratar med varandra.

Ett yngre och ett äldre barn som pratar med varandra.


Publicerat 2021-09-15

Skriv en kommentar